Snart orkar jag inte mer. Den här jävla årstiden gör mig galen. Det är så mörk. Ensamt. Och mörkt.

 

Snälla låt det vända. Det måste vända. Fort. Imorgon är det julafton. Tankarna just nu är de värsta och jobbigaste på länge. Jag är totalt tom, förlamad, ensam. Skit jul. Skit. Panikångest och tårar. Jag vill inte ha jul och jag vill inte må såhär.

 

En dag i tagen. En minut i taget. Tiden går i slowmotion. Jag måste komma bort för ett litet tag. Fysiskt bort. Men tankarna snurrar mest psykiskt bort. Spriten. Hade den funnits här just nu, framför mig, hade jag tagit.

Destruktiv. Beroende människa.

Jag påverkas av allt och jag orkar inte det. Världen. Samhället. Jag blir så ledsen. Orättvist.

Mitt psyke pallar inte. Hur stänger jag av? Hur kopplar jag av? Koppla av både hjärnan, hjärtat och koppla av i kroppen.

 

Livet.

 

Det är detta som är livet. Mitt liv. Önskar någon kunde förstå. Och känna hur jag mår och känner mig inuti.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *